På sista tiden har jag blivit bra på att sätta mig i situationer som jag inte känner mig bekväm i. Har hört att det är utanför the comfort zone som man utvecklas, och det kan ju vara kul att se var man hamnar om man försöker röra sig utanför boxen.

En av grejerna var att jag anmälde mitt intresse till att vara SI-ledare på Chalmers, och se på fan, jag blev en av fem! Och nu precis kom jag hem från ett gruppträningspass, power step. Kände mig som en riktigt idiot mellan alla hundra steg, men i squatsen kände jag iallafall mig lite hemma.

I helgen som var, kom mamma och hälsade på. Världens bästa mamsen!

Speciellt när det gör ont i hjärtat önskar jag att det var närmare hem. Typ en tågresa på kanske 4 timmar. Det känns lagom. Så var man liksom hemma sen, kunde glömma bort Göteborgs-livet och allt jag håller på med här. Det blir bara för mycket ibland. För mycket Chalmers, för mycket känslor, för mycket att klara av själv. För mycket på för lite tid. 

Hello there tentavecka-känslor. Tänka sig vad jag har saknat er..

Sådär ja, då var det snart dags för tentavecka igen och den tillhörande ångesten börjar komma krypande. Läser bara andra året och är redan så fruktansvärt less på tentaveckorna. Är inte mentalt förberedd för detta ännu, denna läsperiod har gått alldeles för fort..

Helgen gick också alldeles för fort i vanlig ordning. I fredags träffade jag Louise för lunch och sen sprang vi runt i lite olika affärer. På kvällen kom tjejerna från klassen till mig för lite öl, vin, popcorn och prat. Mest det sistnämnda. Lördagskvällen spenderade jag hos Louise med tacos och häng i soffan. Som avrundning på helgen kom Viktoria hit igår på kaffe.

Mysig helg, men jag hade kunnat bli bättre på att sysselsätta mig under dagstid.. Senare problem.