Man slutar aldrig att imponeras, varken av sig själv eller andra.
Under fredagen till exempel, två elare som inte kan koppla in en boxer. En boxer. Okej dom håller inte på med sånt på el, men ändå, sånt ska dom kunna. Det värsta är ju att dom inte ens hittade den riktiga boxern, utan höll på att fixa med något annat som jag inte riktigt vet vad det var. Sen när man erbjuder hjälp tackar dom nej, dom ville väl inte vara med om det dom visste skulle hända... Bli slagna av en tjej... he he he...
Och idag. Jag är alldeles strax klar med engelskauppgiften, kan i stort sett allt om svenskan och tänker börja på franskan som ska vara inlämnad om någon vecka. Är jag imponerad? Ja. Varför? Därför jag för en gångs skull har gjort det jag borde.
Dagens början var väl kanske inte direkt den bästa, och kanske inte heller den dagen då jag varit torrast om fötterna. Men vad gör man när man lever här uppe. Man hoppas på snö lite snö, man får tonvis med det. Mysigt? Njae om man frågar mig. Kan inte våren komma snart?
Fast samtidigt vill man ju inte hoppa över julen...
Sommarn, varför ska den gå så snabbt?
// emma h
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar