måndag 26 november 2012

När jag inte riktigt vet hur jag ska göra, utan jag står och velar fram och tillbaka så önskar jag alltid att jag ska få ett tecken av något slag som hjälper mig att välja. Här för någon dag sedan när jag var ute och gick så gick jag förbi ett dagis och just då tänkte jag på jobb. Ja, men dagis skulle ju vara nått för mig, jag gillar ju barn (för det mesta), tänker jag för mig själv och slänger ett öga på dom små söta ungarna på andra sidan staketet. I samma sekund som jag tänker tanken är det en unge som slänger ut en hink sand cirkus tio centimeter från mitt ansikte.. Och det tog jag som ett ganska tydligt tecken.

Inga kommentarer: