onsdag 1 oktober 2008

-Vem är det som har hand om fiket?
-Är det kokosbollarna?

Jag känner lukten av maten i näsan... åh nej, det luktar indiskt. Sist min näsa vädrade indiskt var på en restaurang i Spanien.
Jag hade sett fram emot att gå på restaurangen, men när vi suttit där och svettats (p.g.a allt folk och liten lokal) och ätit i cirka 15 minuter tog det stopp. Jag kunde inte stoppa i mig mer mat.
Det hade helt enkelt kommit upp om jag gjorde det.
Maten, som var god från början, blev till en enda röra. Det var som att kocken rört ner allt dom hade i köket, all mix var helt enkelt inte gott.
Det är nog det första och sista besöket jag gjort på en indisk restaurang.

Men indisk mat hemma verkar funka, för middagen var skitgod!

Sen måste jag passa på att tipsa er om chokladmuffinsen savofiket.
Dom är verkligen värda varenda litet öre. Så gör som vi,
köp er en muffin. Gå in på biblioteket (helst bakvägen). Gå in i det lilla rummet
med engelskaböcker. Drag för drapperiet.
Ni kan nu, utan folks nyfikna blickar, trycka i er denna himmelska muffin, den kommer ge dig rysningar. Ja, jag lovar så god är den!

Snart blir det kladdkake-bak, men innan det försvinner jag in i fjällekologins värld, bland björkar och snår.

// emma h

Inga kommentarer: